Prevalenca e periodontitit apikal te pacientėt me sėmundje autoimune

Parodontologji | 2 Maj 2023 |

Prevalenca e periodontitit apikal te pacientėt me sėmundje autoimune


Periodontiti apikal (AP) ėshtė njė proces inflamator qė ndodh nė indet periradikulare tė dhėmbėve, si rezultat i njė ndryshimi tė ekuilibrit dinamik midis patogjenėve endodontikė dhe mekanizmit mbrojtės tė bujtėsit. Ky ndryshim mund tė ēojė nė resorbim kockor dhe dėmtim tė indit periradikular.

Ērregullimet autoimune (AD) janė njė grup sėmundjesh qė kanė manifestime klinike tė ndryshueshme, por ndajnė njė pėrgjigje imune autoreaktive si njė etiologji e zakonshme.

Sėmundjet autoimune pėrfshijnė kolitin ulceroz-UC dhe sėmundjen e Crohn-CD (nė traktin gastrointestinal), artritin reumatoid-RA (njė inflamacion kronik i kyēeve qė shkakton dhimbje, ėnjtje dhe dėmtim tė kyēeve), psoriaza-Ps qė ėshtė njė gjendje inflamatore kronike qė prek kryesisht lekura.

Trajtimi standard aktual pėr ērregullimet autoimune janė barnat konvencionale antireumatike (cDAMRDs), tė cilat pėrfshijnė metotreksatin dhe sulfasalazinė si trajtim tė linjės sė parė.

Pėr rastet qė nuk i pėrgjigjen terapisė konvencionale antireumatike (cDMARDs), ofrohet trajtim shtesė me medikamente biologjike antireumatike (bDMARDs), tė cilat shpesh drejtohen nė njė objektiv tė veēantė tė procesit inflamator imunologjik, siē janė citokinat (TNF-α, IL- 1 dhe IL-6), aktivizuesi i receptorit tė ligandit tė faktorit bėrthamor kappa-B (RANKL), receptorėt e qelizave T ose B. Qėllimi i tyre ėshtė tė ulin ose bllokojnė aktivitetin e kėtyre objektivave (Diamond et al., 2011). TNF-a ėshtė molekula e shėnjestruar mė shpesh nga kėto barna tė reja.

Hulumtimet e publikuara kohėt e fundit kanė sugjeruar qė barnat bDAMRD mund tė ndikojnė nė pėrparimin e AP-sė (Cotti et al., 2018; Piras et al., 2017).

Tipologjia e kėrkimit dhe modaliteti i analizės

Nė njė studim klinik, tė botuar nė "International Endodontic Journal", autorėt kanė krahasuan prevalencėn e periodontitit apikal (AP) te pacientėt me sėmundje autoimune (AD) (sėmundja inflamatore intestinale-IBD, artriti reumatoid-RA dhe psoriaza Ps) me prevalencėn e AP-sė te subjektet pa AD.

Prevalencat e AP-sė u krahasuan gjithashtu te pacientėt me ērregullime autoimune qė merrnin barna biologjike, barna konvencionale ose nuk merrnin asnjė medikament.

U studiuan tetėdhjetė e nėntė pacientė (2145 dhėmbė) me AD. Nė grupin e kontrollit morėn pjesė 89 pacientė (2329 dhėmbė) pa sėmundje sistemike.

Pėr tė pėrcaktuar gjendjen periapikale tė dhėmbėve u pėrdor tomografia e plotė panoramike dentare. Variablat e mėtejshėm tė hulumtuar ishin karakteristikat socio-demografike tė pacientėve, barnat e marra nga pacientėt me AD, dhėmbėt e prishur, dhėmbėt e humbur dhe tė mbushur (indeksi DMFT).

Pėr tė vlerėsuar korrelacionin midis AD-sė dhe AP-sė u pėrdorėn testi chi-square dhe analiza e regresionit logjistik. Vlerat P mė pak se 0.05 u konsideruan statistikisht tė rėndėsishme.

Rezultatet

Prevalenca e AP-sė ishte 89,9% te pacientėt me AD dhe 74,2% te subjektet e grupit tė kontrollit (raporti i mundėsive [OR]=3,75, p=0,015). Rezultati i DMFT ishte dukshėm mė i lartė nė grupin AD (p=004). Pacientėt me AR kishin rrezik mė tė lartė pėr tė zhvilluar AP, ndėrsa ata me IBD kishin rrezik mė tė ulėt.

Analiza e regresionit logjistik tė shumėfishtė binar tregoi se dhėmbėt e pacientėve me AD qė nuk merrnin mjekim ose merrnin barna biologjike antireumatike (bDMARDs) kishin njė rrezik mė tė lartė pėr tė zhvilluar AP sesa ata tė grupit tė kontrollit (OR=1.42 dhe OR =2.03, respektivisht; p=0,010).

Dhėmbėt e pacientėve qė merrnin barna konvencionale antireumatike (cDMARDs) u rezultuan se ishin mė pak tė prirur ndaj periodontitit apikal sesa ata tė pacientėve qė merrnin barna biologjike antireumatike bDMARD.

Konkluzionet

Nga tė dhėnat e kėtij studimi, tė cilat duhen vėrtetuar edhe nė punime tė tjera tė ngjashme, mund tė konkludohet se pacientėt me AD, tė trajtuar ose jo me medikamente biologjike, shfaqin njė prevalencė mė tė lartė tė AP-sė krahasuar me subjektet e shėndetshėm tė grupit tė kontrollit.

Indeksi DMFT rezultoi tė ishte mė i lartė te pacientėt me AD krahasuar me grupin e kontrollit dhe mund tė konsiderohet njė parashikues i rėndėsishėm i prevalencės sė AP-sė.

Pėr mė shumė informacion:

• Cotti E, Mezzena S, Schirru E, Ottonello O, Mura M et al. Healing of apical periodontitis in patients with inflammatory bowel diseases and under anti-tumor necrosis factor alpha therapy. J Endod 2018;44(12):1777-82. 
• Piras V, Usai P, Mezzena S, Susnik M, Ideo F et al. Prevalence of apical periodontitis in patients with inflammatory bowel diseases: a retrospective clinical study. J Endod 2017;43(3):389-94. 
• Marwa Allihaibi, Sadia Ambreen Niazi, Samira Farzadi, Rupert Austin, Francesca Ideo, Elisabetta Cotti, Francesco Mannocci. Prevalence of apical periodontitis in patients with autoimmune diseases: a case-control study. Int Endod J maggio 2023;56:573-83. 



Pėr tė votuar duhet tė vendosni kredencialet tuaja nė Medikey
Nuk ėshtė interesantPak interesantInteresantShumė interesantEkstremisht interesant
( 0 votim / mesatar )
LOGIN


© LIFE SHPK   |   NIPT L41629010D